Att kunna säga nej – ett underskattat verktyg mot stress

Att kunna säga nej – ett underskattat verktyg mot stress

Haris Kapidzic, augusti 2026

Det är inte ovanligt att jag möter kandidater som har varit, eller varit nära på att bli sjukskrivna på grund av stress. Det handlar inte bara om personer med lång erfarenhet utan ibland ser jag det även hos juniora kandidater som precis ska ut i arbetslivet. De har kanske haft en period under studietiden där de tog på sig för mycket, behövde pausa, och där studierna därför drog ut på tiden.

Det är tråkigt att se när det blir för mycket stress för en individ och det skapar en situation som varken personen eller omgivningen vinner på. Vi vill att människor ska må bra i sitt arbete och företag är beroende av att deras medarbetare mår bra.

Efter att ha träffat flera hundra kandidater som varit i denna situation så ser jag en röd tråd med avseende på stress. Den röda tråden är att många har haft svårt att säga nej. Inte bara till andra, utan också till sig själva. Det saknas tydliga psykologiska gränser, det som kallas för boundaries, som kan skydda när belastningen blir för hög. Av olika anledningar, ibland på grund av yttre krav och ibland av egen vilja att vara tillmötesgående, lojal eller prestera väl, säger man ja. Man fortsätter säga ja, när man kanske egentligen borde säga nej.

Till slut byggs en kravbild upp som inte är rimlig att hantera. Känslan av att inte räcka till kan då växa, ofta på flera plan samtidigt. Det i sin tur förstärker stressen och kan leda till en känsla av maktlöshet.

Samtidigt ser jag ofta att de som har varit där, och tagit sig ur det, utvecklar en förmåga att sätta gränser. De blir bättre på att säga nej. Och det gör skillnad.

Att säga nej handlar inte om att vara svår eller ovillig. Det handlar om att skapa förutsättningar för att faktiskt kunna göra ett bra jobb. Ett vanligt scenario kan se ut så här:

Du har redan två uppgifter med deadlines. Någon kommer till dig och ber dig ta på dig ytterligare en uppgift som ska vara klar inom kort. Din spontana reaktion blir att säga ja. Men i det läget vet du egentligen redan att det kommer bli svårt att få ihop. Ett alternativ är då att istället säga:

“Jag kommer inte hinna bli klar med det här på den satta tiden, eftersom jag redan arbetar med två andra uppgifter. Om den här behöver prioriteras, behöver vi pausa något annat. Hur vill du att vi gör?”

Då handlar det inte längre om att du inte lever upp till förväntningar. Det blir istället en fråga om prioritering.

Stress är en komplex fråga, och det finns många perspektiv att ta hänsyn till – psykologiska, sociala och arbetsmiljömässiga. Men på individnivå ser jag en tydlig gemensam faktor: Din förmåga att säga nej är viktig för din stressnivå. Dessutom är det faktiskt något som du själv har kontroll över.

Du kan inte alltid styra vilka krav som ställs på dig. Du kan inte alltid påverka hur tydliga prioriteringar är eller hur hög den externa pressen blir. Men du kan påverka vad du accepterar. Och den förmågan är ett av de viktigaste verktygen för att skapa hållbarhet i ditt arbete.